Sitter i en bil som precis passerade trafikplats Stigamo någonstans i Småland. Jag är på väg hem till Falkenberg över helgen för att spela poker, hänga med kompisar och kanske ta en strandpromenad. Ska bli skönt att komma ifrån Stockholm och alla trängandes tunnelbanemänniskor för ett par dagar.
Är kanske lite lustigt att jag fortfarande kallar Falkenberg för hem, när jag inte har bott där sedan 2005. Men visst är det så att ens hemstad, där man är born and raised, alltid kommer att känna som ens hem? Jag kommer då alltid att kalla Falkenberg för hemma!
Min partner in crime här i baksätet är Toffie alias Pumpa, en snart hundra (hund)år gammal hund av modell Bichon Frise. Hemligheten till hans höga ålder är en diet bestående av köttbullar, maxburgare och kanelgifflar. Just nu ligger han och glor surt på mig efter att jag erbjudit en bit av min kanelbulle inköpt på Statoil. Tydligen ett stort misstag från min sida att likna den vid en kanelgiffel. Funderar på om jag ska kompensera genom att klia finsmakaren bakom öronen eller om jag helt enkelt ska hålla mig på min kant och låta tiden reparera mitt misstag…

























Kan Tiny Dog några tricks förutom att hämta sin överdimensionerade boll?
























Senaste kommentarer