Stressen i Singapore kan ibland vara påtaglig. Stor stad, mycket folk, tokpluggande asiater överallt samt kinesiska professorer som slänger assignments över en hela tiden. En dag fick jag och Björn nog och bokade flygbiljetter till Phuket. Målet med resan var att slappa och ingenting annat. Självklart lämnade vi skolböckerna och därmed samvetena hemma i Singapore. Fler nappade på vår idé och plötsligt var vi sex personer som tog sig ut till Changi Airport på onsdagskvällen. Jag, Björn, Sofie, Daniella, Caroline från Sverige och Magnar från Norge.
Första natten spenderade vi i Phuket och Patong Beach. Jag orkar inte ta reda på hur många svenskar som åker till Phuket varje år men många lär det vara. Svenska flaggor och menyer på vårt språk överallt. Turistkänslan var uppenbar. Patong Beach är också turisternas turisthak. Efter att ha checkat in på vårt halvskabbiga hotell så tog vi oss ut för att hitta någonting att äta. Överallt står det antingen försäljare som vill pracka på dig solglasögon av sämsta kvalitet eller ladyboys som nyper dig i bröstvårtorna och vill att du ska köpa biljett till deras pingpongshow. Men det är inte bara dåligt att vara på ett turisthak. Jag fick i alla fall mig en fin pepparstek till middag. Inte samma som hemma på Restaurang Gustav Bratt i Falkenberg, men ändå. Kvällen rundades av med lite öl och lite svängom på diverse dansgolv. Jag förlorade över en servitris i fyra i rad och var tvungen att bjuda henne på en Tequila. Trodde jag skulle vinna lätt men tydligen blir man lite överoptimistisk efter några öl…
Nästa dag blev jag upphämtad av en snäll dam från Scuba Venture. Hon tog mig till deras kontor ute i Chalong Bay där jag hade bokat tid med ägaren Tomas och dykinstruktören Stefan. Jag ska nämligen göra min Divemasterutbildning där i december och behövde hämta mina böcker och lösa lite administrativa saker. För er som inte vet vad en Divemaster är för någonting så säger wikipedia följande:
Divemaster – den första professionella nivån för den som vill arbeta med dykning. Som Divemaster är man behörig att assistera dykinstruktörer vid dykutbildningar samt att på egen hand guida certifierade dykare under vattnet. Som Divemaster är man inte behörig att lära ut dykning, det kan bara en instruktör göra.
Men mer om det senare. Klockan 13 gick vår båt ut till Phi Phi Island som var vårt första mål med den här resan. Phi Phi ligger 1,5h från Phuket med båt. Det är en härlig liten ö som inte har några vägar utan alla knatar runt per fot eller cyklar. Phi Phi var hårt drabbat av Tsunamin men nu är allting uppbyggt igen. Dock så var det lågsäsong för tillfället och i några delar av byn höll de på att renovera för fulla hus. Efter lite velande hittade vi ett okej Guesthouse som vi stationerade oss i.
Tiden på Phi Phi kan man sammafatta i ett ord: chill. För er som inte är uppdaterade i den svenska slangen betyder det ”ta det lugnt”. Lite dykning, lite båtsightseeing och mycket slappande på stranden. Utelivet på Phi Phi är ganska utbrett och en lokal specialitet är att man tar en liten plasthink och slänger ner lite is, fulsprit, blanddricka och en massa sugrör och går runt och se glad ut. Det fanns barer både i byn, på stranden och på vägen mellan byn och stranden. Fem dagar på Phi Phi gick alldeles för fort och helt plötsligt satt man på båten tillbaka till Phuket. Lite bilder ser du nedan och fler finns på Flickr.





Niiicee… jag och robel ska också dra till phuket. var det värt att hänga på Phi Phi? vi tänkte softa i Patong annars?
Ni fixade boende när ni kom dit eller?
Jo, det var lätt värt att dra till Phi Phi. Patong kändes mest turistigt. Men det kanske har sin charm det också
. Gör båda så har ni någonting att jämföra med. Vi bokade ingenting på förhand för det var lågsäsong när vi var där. Nu när det blir högsäsong kan det kanske vara svårare att hitta boendet…