På lördagsmorgonen tog vi bussen mot Kambodjas huvudstad, Phnom Phen. Bussresan var som vanligt i Sydostasien, galen med en massa tutande. Pappa gjorde en egen liten utflykt när bussen stannade för en paus. Jag och mamma gick på toaletten och när vi kom tillbaks så var bussen, med pappa i, försvunnen. Den kom tillbaks efter en stund och det visade sig att det var ett tvunget däckbyte som var anledningen och pappa berättade stolt att han hade förevigat det hela på bild. Väl framme i huvudstaden hann vi med en turistattraktion innan stängning (staden verkar kollektivt stänga klockan fem). Vi besökte det kungliga slottet som med sina stora byggnader, guldbuddor och silvergolv var mäkta imponerade.
Dag två var det dags att hinna med allt annat man bör göra i Phnom Phen. Ken, vår tuk-tukchaufför hämtade upp oss klockan nio på morgonen och började köra runt oss (lite väl sakta tyckte jag men det kanske var lika bra med tanke på övriga passagerare?!). Kambodja har ett mycket mörk förflutet, mycket tack vare Pol Pot-regimen. Första anhalten var Toul Sleng museét som under slutet 1970-talet fungerade som fängelse och tortyrkammare. Det är även känt som S-21 (Säkerhetsfängelse 21). Runt 20 000 människor passerade här och endast sju personer gjorde det levande. Runt två miljoner kambodianer fick sätta livet till under perioden 1975-1979.
Nästa stopp var ”Killing fields” där fångarna i S-21 kördes för att avrättas. En otäck plats med massgravar och en byggnad fylld med mänskliga skallar som är funna i massgravarna. För att bli på lite muntrare humör så toppade vi av dagen med Nationalmuseét som mest bjöd på gamla buddastatyer och munkar som matade fiskar i dammen. Där imellan hann vi även med lite shopping. Så av dagen återstår nu bara av hitta någonting ätbart och sedan sova inför morgondagens avfärd till Singapore. Besöket i Kambodja har inte direkt varit någon solsemester men har bjudit på en inblick i en av mänsklighetens stora kulturhistoriska arv samt mörkare delar av vår historia.
0 svar till “I Pol Pots fotspår”